Skillnaden på etablerad och alternativ media
Det finns flera stora skillnader på de etablerade och alternativa medierna i Sverige. Framför allt hur de förhåller sig till svensk lagstiftning.
All media måste följa lagarna
För att en media ska kunna kallas just för det måste den följa vissa lagar. De flesta av dem regleras i tryckfrihetsförordningen som är en svensk grundlag. Några av de viktigaste delarna är att en juridisk person, utgivare och en eller flera ställföreträdare måste registreras hos berörda myndigheter.
Det här är något som skiljer de olika formerna av medier åt. Ett vanligt problem som målas upp hos alternativ media är att de i vissa fall tenderar att förenkla verkligheten, eller helt enkelt komma med osanningar. Det är inte lagligt att medvetet föra vidare lögner eller i skriftlig form, något som bland annat bestäms enligt pressetike
n.
En tidning, till exempel SvD eller DN, har en ägare, juridisk person, utgivare samt ställföreträdare till utgivaren. Det innebär att om en artikel som bryter mot svensk lag finns kommer tidningen att kunna ställas inför rätta för det här.
Det är dock inget som en alternativ media gör. De alternativa medierna kan i det närmaste likna bloggar som i vissa fall dessutom är anonyma. De alternativa nyhetssajterna har helt enkelt ett namn som kan påminnas om ett tidningsnamn, men de är officiellt ingen tidning, eftersom många av dem inte har en juridisk person eller utgivare.
Av den anledningen gäller inte heller samma lagar och regler för den typen av medier. Det gör att det är enklare att sprida propaganda eller rena lögner. Ingen kan straffas eller behöver ta ansvar för det som skrivs, då de officiellt inte är en tidning eller riktig nyhetssida.
